|
Det kan jeg den syttende
at sent hun meg glemmer
den unge kvinne som jeg elsket;
disse sangene
har du, Loddfavne,
lenge måtte leve uten,
du skal få se at de er gode,
til hell om du husker,
til gang om du griper.
Vers 35
|
|
Þat kann ek it sjautjánda
at mik mun seint firrask
it manunga man.
Ljóða þessa
mun þú, Loddfáfnir,
lengi vanr vera;
þó sé þér góð, ef þú getr,
nýt ef þú nemr,
þörf ef þú þiggr.
Vers 35
|
|
heim
meg
ideologi
asatru
kunst
kaos
gestrbok
lenker
|
Årstider
[Sommar:]
Nu det flöjtar om barrverkens yviga man
I lavlupna grenar hos furor och gran
kådoströmmar störta fram i barkfårors ban
Och mossa stammens rot bekransar
[Höst:]
Stormens anderöster genom lövsalen röd
Där dvärgbjörkar flamma i den höstliga glöd
Den kämpalystne gudom bringar sommaren nöd
Fallna löv i vinden dansar
I fröjdestinnad bunad
Av fyra makters tid
Där hällen ligger runad
Av skalder, störst är nordan
Och aldrig läggs den nid
En konungslig fullbordan
[Vinter:]
Frost har tronat fjällvärld och snöbäddat land
kristallisk isöken längs dess strand
Fimbulkylan kväver likt en rovriddarshand
Blodet tjälas, ty den dräper
[Vår:]
Kylan löser sin snara kring insjö och länt
Det bittra vargavädret äro försvänt
Solens strålar markens lyster nu återtänt
Runt åar vattenröken väper
I fröjdestinnad bunad
Av fyra makters tid
Där hällen ligger runad
Av skalder, störst är nordan
Och aldrig läggs den nid
En konungslig fullbordan
Musikk og lyrikk av Vintersorg
Otygs Hjemmeside
Skrevet : 2004-10-24/01:42:58
Tilbake
|
Siste oppdatering : 2006-12-02/20:54:11 Les artikkelen
Siste innriss : 2024-11-21/15:22:48 Les gjesteboken
Antall besøkende : 891464
|